Jag heter Józef Pryszmant.

Idén att uppfinna apparaten föddes 1984. Den främsta anledningen var en önskan att eliminera bullret som genererades när man slog kött med en vanlig köttklubba.

Först skulle den bestå av två plana element tryckta ihop med en spak, men det skulle kräva mycket kraft. Av den anledningen övergavs denna idé snart. Ibland återvände jag dock till det i mina tankar och letade efter andra tekniska lösningar.

Det var först år senare, som var 1997, när jag tittade på en trottoarklämma och det gick upp för mig hur man skapade enheten. På mindre än en timme hade jag redan en komplett design i mitt huvud, naturligtvis var den full av brister och brister som skulle kräva att revideringar skulle tillämpas senare, men det som betydde var schemat, som förblev oförändrat.

Vid den tiden, i min källare, vid levande ljus (de elektriska ledningarna skadades) gjorde jag en styrofoammodell. Tyvärr skulle det inte öppna för sidorna. Nästa modell var huggen ut i trä. Den här fungerade faktiskt, men inte tillräckligt bra. Jag var tvungen att komma på något annat.

Jag hittade lösningen medan jag tittade på stjärnorna, Big Dipper för att vara exakt. Dessa fyra lysande stjärnor var platserna för att sätta bultarna. På min fritid, ofta långt ut på natten, arbetade jag på en prototyp av metall.

Jag avslutade den på vintern, i februari 1999. Det var redan klockan 11. Prototypen fungerade och till min förvåning ännu bättre än jag förväntade mig. Det kan till och med krossa små stenar (det är allt jag hade tillgängligt för testning då).

Ett halvt år senare, i september, agerade jag genom en patentadvokat, min uppfinning till patentkontoret för att bli patenterad som "köttfördelningsanordning". Jag fick ett patent sex år senare, 2005.

Mina senare försök att hitta en tillverkare som skulle gå med på att tillverka min uppfinning uppgick dock till ingenting. Generellt sett var ingen intresserad.

Tiden flög snabbt, åren gick tills jag kom fram till att det var slöseri med att leta efter en tillverkare. Själv hade jag inte de ekonomiska och tekniska resurserna för att börja tillverka, och mitt huvudsakliga problem vid den tiden var den typ av metall att tillverka enheten från.

En av tillverkarna som jag var i kontakt med då berättade för mig via telefon att det finns aluminiumlegeringar som får komma i kontakt med mat. Jag var tillbaka för att skissa, rita, göra formar för gjutning. Det tog mig totalt ett och ett halvt år.

År 2017 registrerade vi tillsammans med min son ett företag under namnet “K-MONT".

Totalt tog det mig 33 år från idé till produkt.

Jag hoppas att min uppfinning kommer att tjäna dig bra.